Reseskildring av resenär - Resa till Georgien

En av Contour Air:s resenärer – Per-Åke Welander – har gett oss en otroligt välskriven, detaljrik och intressant reseskildring av resan till Georgien i april 2017. Långläsning för sommaren mellan gräsklippning och korsordslösande helt klart!

Vi har valt att återge delar av reseskildringen här på contourair.se och för dig som önskar läsa hela texten kan du ladda ner en 4MB stor Word-fil (länk, öppnas i nytt fönster).

Utvalda delar från reseskildringen:

Efter en timmas färd denna morgon var det så dags att testa flera olika viner. Vi släpptes av vid en modern anläggning för vinproduktion. Man samlade in druvor från 7 olika vingårdar och förädlade dem. Anläggningen var ganska nybyggd, snygg och prydlig, och hade mängder av rostfria tankar med uppskattningsvis 25 – 30 000 liter i varje. Tankarna var enligt påsatta skyltar tillverkade i landet och inte importerade.

Produktionen följde främst de metoder, som är gängse i västra Europa men man hade även sin klassiska tillverkning. Bland annat styrs jäsningen med temperaturen för att få bästa resultat. De hade flera olika kvaliteter och prisklasser på vinerna, vilket vi kunde notera när vi provade dem. Första klunken stack rätt upp i skallen och så var den dagen räddad. De producerade även brandy, en cognacliknande dryck och chacha. I shopen inhandlades några små flaskor chacha, varpå vi fick en halv flaska vin som bonus. Trevligt, gratis är ju som bekant gott.

Glada i hågen satt vi oss åter i bussen och fortsatte österut. Nya överraskningar väntade i en liten by. Vi fick stiga av och se hur bakning av bröd går till. De hade ett stort lerkrus med en diameter om en meter ungefär och något större djup. I botten av kruset hade man glöd, så att väggarna var heta. Degen knådades till avlånga bitar, lite tjockare på mitten. Dessa klappades fast på väggen i kärlet och gräddades så. Togs sedan bort igen med pinnar.

Bröd var redan inköpt och Kate (lokal guide) kompletterade här med ost. Detta och en hel del annat gott fick vi frossa på vid en av Koba (allt-i-allo) förberedd picknick lite senare på tomten till Kiziki Guest House, som var under uppbyggnad. Men framför allt frossade vi på den fantastiska utsikten, nerför kullen, förbi staden Signagi, över slätten bakom staden fram till Stora Kaukasus, som försvann i ett töcken av moln, men till yttermera visso stack upp över desamma med sina snöklädda toppar. Mycket vackrare än så kan det inte bli.

I detta område fanns goda möjligheter för fotvandringar och även för flerdagarsutflykter på hästryggen. Under sommarmånaderna stängs det dock av då området har en mycket stor mängd ormar, till en del giftiga. Om det stängs av för att skydda ormar, hästar eller människor förtäljer dock inte historien.

Nästa stopp denna dag blev Tsminda Ninos Monasteri, som väl egentligen borde heta Convent. Det är numer ett nunnekloster men hade tidigare varit för munkar och under sovjetperioden omvandlat till sjukhus. Här finns kvarlevorna efter Sankta Nino, hon som kristnade landet, eftersom hon avled på denna ort omkring år 361 i 35-åråldern. Utanför klostret fanns mängder av handarbeten att köpa, främst tovade föremål som väskor, hattar, tofflor och olika djur. Mycket fina arbeten så långt jag kan bedöma men inte tillverkade i klostret. Det som såldes i klostrets egen affär föll oss inte i smaken utan (min fru) Ann-Marie köpte ett par tovade väskor för en spottstyver (= cirka 40 kronor) utanför och ångrade sig sedan att hon inte köpt flera. Trevliga presenter till systrar och andra förtjänta. När vi mättade av all denna kultur rullade vidare var det inte mer än ett par kilometer, in till Signagi, där vi startade en rundvandring.

Signagi, denna pittoreska lilla stad, som grundades först 1770, har fått epitetet ”bröllopsstaden” eftersom den är så romantisk. Många georgier åker hit för att gifta sig…

Fortsätta läsa? Ladda ner hela resekildringen (Word, 4MB) →